Your browser is not supported anymore.

We suggest changing from Internet Explorer to another option. The Internet Explorer browser is no longer supported by Microsoft. Please install or upgrade one of the browsers below.

Så här ska Sveriges äldsta gruva automatiseras

En bättre arbetsmiljö, ökad säkerhet och högre produktivitet är tre fördelar som Boliden Garpenberg har fått genom att använda fjärrstyrda borrar. ”Automatisering hjälper oss att öka produktionen och säkerheten”, säger Jenny Gotthardsson, platschef.
Tolvhundra meter under jord blinkar en grön lampa i taket. De sitter lite överallt här nere i gruvan, accesspunkterna för wifi som kopplar ihop maskinerna i gruvschakten med kontrollrummet.

Hela Garpenbergs gruva, som är den äldsta i Sverige som fortfarande är i bruk, har digitaliserats i syfte att öka automatiseringen av driften.

Vi fortsätter en bit till med bil och kommer fram till borrmaskinen Sofia
som opereras på remote, alltså fjärrstyrning. Schaktet där Sofia borrar är vattenfyllt och avspärrat.

”En stor fördel med fjärrstyrningen är arbetsmiljön. Man slipper sitta i en maskin här nere, utan kan sitta uppe i kontorslandskapet med kaffe och kollegor i stället”, säger Max Herlitz som är arbetsledare för produktionen hos Boliden Garpenberg.

Automatisering gör gruvan säkrare

Två andra stora fördelar med automatisering är möjligheten att öka produktionstakten och samtidigt förbättra säkerheten.

Boliden Garpenberg strävar efter att öka produktionen från 2,5 miljoner ton till 3 miljoner ton malm per år.

”Vi vill uppnå detta produktionstempo inom två år”, säger General Manager Jenny Gotthardsson.

”Automatisering hjälper oss att öka säkerheten och bli mer produktiva så att vi kan konkurrera med andra gruvor över hela världen. Vi har kommit långt med automatisering inom vissa områden, till exempel lastning, men borrning är en flaskhals som vi nu försöker lösa tillsammans med Epiroc”.
Det finns sex Epiroc Simba E7C-borriggar i gruvan. Fem ägs av Boliden och en har hyrts in. Alla har kvinnonamn: Maria, Sofia, Molly, Julia, Lisa och Alva.

Alla borriggar har konverterats för att kunna användas med fjärrstyrning

Än så länge är det bara Sofia som kan styras på remote. Tekniken har funnits på plats i tre år, men möjliggjordes av att en kronbytare installerades på Sofia hösten 2017.

”Vi kommer att bygga om alla borriggar för teleremote. Härnäst blir det Molly. I sommar får vi in en ny Simba från Epiroc med en Cop 2550 UX-borrmaskin som ger rakare hål och högre borrsjunk. Det gör att vi kan borra färre och större hål, vilket sparar tid”, förklarar Max Herlitz.

Gruvan är också i startgroparna för att flytta riggarna mellan rader på remote med hjälp av el. Något som gör att operatörerna slipper åka ner och flytta maskinerna manuellt varje gång.

Kontorslandskapet under jord invigdes för två år sedan. Här finns konferensrum, fikarum, kaffemaskin, intern-tv och toaletter.

”Du behöver inte sitta i en bullrig miljö”

Lastmaskiner och borriggar fjärrstyrs ifrån automationsrummet. Borrinstruktör Johnny Gäfvert styr Sofia-borren.

"Det bästa med att arbeta här uppe jämfört med att vara nere i maskinen är att du inte behöver sitta i en bullrig miljö hela dagen "

Johnny Gäfvert, Drill instructor
Berget där Sofia borrar är så bra att Johnny sällan behöver ingripa. Han övervakar borren tillbakalutad i en kontorsstol och kan zooma in olika delar av maskinen till detaljnivå, ända ned till märkningen på slangarna. Produktionsdata samlas in på en annan skärm med Certiq-programmet. ”När vi har konverterat fler riggar för fjärrstyrning kan en operatör övervaka flera samtidigt. Detta ökar effektiviteten”, säger Max Herlitz.

Fjärrstyrning innebär färre avbrott under sprängning

Målet för framtiden är också att kunna bemanna stationen dygnet runt. När all borrning fjärrhanteras finns det inte längre något behov av produktionsavbrott under sprängning klockan fyra på morgonen och fyra på eftermiddagen. ”Varje dag går sex timmar förlorade mellan skiften. Vi vill att maskinerna ska kunna köras dygnet runt”, säger Max Herlitz. 

Internationell Underjordiskt bergsschakt 2019 Kundberättelse