21 oktober 2021
KYLMEDLET STÄNKER RUNT inne i glaset när vart och ett av verktygshuvudena driver borrstålet upp och ner, upp och ner. Två liknande verktyg roterar gängor i dem; samma gängor för båda borrkronorna – och för alla andra borrkronor som maskinen har producerat och kommer att producera. ”Allt är automatiserat. Vi har ett antal av dessa maskiner, och en enda operatör kan styra allihop. Operatören matar in råmaterial i cellen och robotarna sköter resten: lastning, borrning, fräsning och rotation, säger Peter Dahlberg, anläggningschef för Short Goods.
Ovanför honom lyser en grön lampa med fast sken, men i cellen bredvid den han sitter i blinkar en motsvarande lampa i gult. Detta uppmärksammar operatören på att maskinen snart behöver ett nytt verktyg.
"Maskinerna arbetar oavbrutet i sex till åtta timmar, och när processen väl är igång är operatörens nästa uppgift att testmäta produkterna."
VI BEFINNER OSS I FAGERSTA där Epiroc har flera produktionsanläggningar där man tillverkar bergborrverktyg. Just den här togs i drift 2012. Man investerade i maskiner med hög automatiseringsgrad och flyttade tillverkningen av borrkronor från Sydafrika till Sverige. I entrén hänger ett inramat diplom som visar att fabriken 2018 vann divisionens LEAN-pris, med följande motivering: Ett skolboksexempel på hur ett systematiskt tillvägagångssätt för att lösa problem kan leda till drastiska förbättringar, minskat spill och avsevärda besparingar. ”När tillverkningen flyttades hit krävde den över hundra medarbetare. Nu räcker det med åtta stycken”, säger Peter Dahlberg.
PÅ ANDRA SIDAN vägen sitter Jonas Falkeström, strategisk affärsutvecklingschef för Epiroc Drilling Tools. Han konstaterar att anläggningen i Fagersta ligger helt i linje med Epirocs hållbarhetsambitioner.
"Hållbarhet står högt på vår dagordning och har på kort tid blivit en allt viktigare fråga. Till att börja med strävar vi efter att göra skillnad, och när vi rekryterar är det många unga personer som frågar vad vi gör för miljön."
Jonas Falkeström fortsätter: ”Våra kunder ställer allt högre krav på sina ägare. Därför måste vi stödja dem i deras strävan efter att bli fossilfria och en del av den cirkulära ekonomin, och så vidare.” Epiroc gör detta genom att analysera sin värdekedja och ställa sig själva en rad frågor: Vad ”bygger vi in” i produkten och hur länge kan den användas? Det handlar om att ta reda på var vi kan göra störst skillnad som leverantör. ”Är materialet vi använder återvunnet? Det gör stor skillnad för klimatet. Hur ser elmixen ut? Här använder vi nästan uteslutande förnybar energi från vattenkraft.
Hur transporterar vi våra produkter? Här övergår vi från luft- till sjötransport.” Jonas Falkeström säger att Epiroc gör mycket rätt inom många områden – men att det finns mer att göra. ”Ett viktigt kommande område är produkter med extrem livslängd. Om våra kunder drastiskt kan öka antalet borrmeter blir resultatet mycket färre driftstopp för service, vilket innebär färre kostsamma stopp för kunden och håller personalen borta från potentiellt farliga miljöer."
"transparens! Vi måste vara öppna med vilken borrningslösning som passar bäst för de aktuella förhållandena, produktens livslängd och kostnaden. Och för att förstå kundernas behov och kunna göra tillförlitliga beräkningar måste vi känna till deras driftskostnader. Vi vill att kunderna ska ställa krav på oss. På så sätt kan vi tillsammans ta stora steg mot hållbar gruvdrift."
När han pratar med kunder är det tydligt vad som är viktigast för dem: produkter som håller och som borrar både snabbt och rakt. Rakhet är en växande efterfrågan med stor betydelse för hela gruvcykeln. Det handlar om att man vill ha hålen exakt så som borren är utformad, särskilt eftersom belastningen på berget ökar ju djupare en gruva är. I likhet med Jonas Falkeström nämner även Fredrik Gransell förväntningar gällande livslängd.
”Tack vare ny teknik kan vi uppnå extremt lång livslängd på våra produkter – tekniken kan öka livslängden tiofalt, vilket innebär att borrkronan sällan behöver bytas. Det öppnar upp för nya automatiseringsmöjligheter och gör att operatören inte behöver arbeta på plats i riskfyllda miljöer.”
"Genom att köpa skrotbaserat stål som tillverkats med hjälp av vattenkraft har Epiroc lyckats minska sina koldioxidutsläpp med över 40 000 ton per år."
”En viktig del av den övergripande strategin för avfallshantering är att involvera våra affärspartners i vårt LEAN-arbete inom informationsflöde för att på så sätt tillverka exakt det kunderna behöver och leverera det när det behövs. Genom det minimerar vi mängden överskottsmaterial och överskottsprodukter, onödig lagerhållning och onödiga transporter.”
En annan del av strategin är att erbjuda kunderna hjälp med att återvinna sina uttjänta borrkronor i framtiden.
”Kunderna uppskattar att vi tar ansvar så att vi både kan spara pengar och säkra materialleveranser. På sikt vill vi involvera kunderna ännu mer så att vi blir ännu bättre på att tillverka och transportera exakt det som behövs”, säger Yibin Wei.
Anna Grubb, Manager Distribution Center
"Inom hela Epiroc görs gemensamma ansträngningar för att effektivisera vår leveranskedja. Flödet av bergborrverktyg måste fungera så att kundernas produktion aldrig står stilla, men det finns mer att göra för att göra distributionen så smart som möjligt."
Hon fortsätter: ”För ett och ett halvt år sedan skedde 40 procent av leveranserna med flyg och 60 procent med fartyg. Nu är det förhållandet 10/90. Att skicka ut produkter en gång i veckan istället för en gång om dagen har krävt en stor omorganisation och en annan typ av lagerhantering. När vi förbereder oss för lastning på lastbilar gör vi det per land och inte per godstyp för att minimera hanteringen av godset så mycket som möjligt.
För att effektivisera varuflödet – och göra ännu större framsteg i vårt hållbarhetsarbete – har vi fördjupat samarbetet med våra kundcenter runt om i världen så att de skickar mer exakta prognoser. På så sätt undviker vi för många små leveranser – eller att kundcentren lägger alltför stora beställningar.
”För att öka exaktheten håller Epiroc på att utveckla en smart lagerhanteringsapp som ska göra det enklare för slutanvändarna att förutse framtida behov av bergborrverktyg. Det kan vara ytterligare en viktig byggsten för Epiroc i det övergripande hållbarhetsarbetet”, säger Anna Grubb.
Ingrid Bengtsson, SHEQ Manager
på Epirocs avdelning för bergborrningsverktyg i Fagersta
Det finns många aspekter av hållbarhet i produktionen, både interna och externa. På Epiroc i Fagersta sker ett enhetligt SHEQ-arbete.
Beskriv din roll i organisationen.
”Jag leder en grupp som arbetar med säkerhet, hälsa, miljö och kvalitet. I gruppen ingår tre kvalitetstekniker och ett laboratorium där vi testar och certifierar kvaliteten på produkterna. Det kan till exempel handla om att kontrollera måttenheter och värmebehandling. Både antalet reklamationer och antalet skrotade produkter i samband med tillverkning har minskat. Hög kvalitet minskar risken för leveransförseningar.”
Och innebär även miljövinster?
”Absolut. Vi använder mindre material och undviker de extra transporter som reklamationer medför.”
Vad mer gör Epiroc här i Fagersta för miljön?
”Den största utmaningen är att uppnå energieffektiv produktion – och att öka andelen förnybar energi. Vi ligger nu på 96 procent förnybart: huvudsakligen certifierad vattenkraft, men även en del vindkraft. Vi tittar också på hur vi kan återanvända värmen från värmebehandlingen, till exempel genom att sälja den vidare till fjärrvärmekraftverk eller använda den som golvvärme.”
Hur tänker ni kring säkerhet?
Det huvudsakliga målet är att minska antalet tillbud och olyckor i produktionen. Ett sätt att göra detta är att se till att medarbetarna inte utsätts för riskfyllda situationer, och där har automatisering gjort stor skillnad. Behovet av tunga lyft har också minskat. För att säkerställa att alla är medvetna om riskerna och hur de kan förebyggas arbetar vi med säkerhetsanslagstavlor som finns uppsatta på olika platser i produktionen. Där sätts viktig information upp och där hålls regelbundna möten. Vi har också förbättrat rutinerna för rapportering av tillbud och olyckor. Korrekt statistik är en viktig motor i förbättringsarbetet.”
