9 januari 2014
Järnmalmsgruvan Karelskij Okatysj, som ligger i Karelska republiken i Ryssland, fortsätter att öka sin produktion varje år, oavsett fluktuerande metallpriser.
I en tid då många gruvföretag minskar sin drift på grund av lägre efterfrågan fortsätter järnmalmsgruvan Karelskij Okatysj i Ryssland att öka produktionen med positiva framtidsutsikter. Anledningen är att den unga gruvan, som grundades 1982, nu skördar frukterna av sina investeringar inom modern teknik och automatiseringslösningar under de senaste åren. Karelskij Okatysj ägs av Severstal, den näst största ryska producenten av järnmalmspellets och en av världens mest lönsamma stålproducenter. Det är även en av Rysslands modernaste gruvverksamheter och står för ca 20 procent av landets järnmalm.
"Vi uppskattade DM-M3 eftersom vi kan borra hål med större diameter med den, vilket ger oss mer bortsprängt material per meter. Med fyra DM-M3:er igång vid borrningen av dessa stora hål har vi kunnat öka vår sprängproduktion"
Närmaste stad är Kostomuksja, ca 12 km åt sydväst, som snarare påminner om ett universitetscampus än om en typisk gruvstad. Av befolkningen på 30 000 personer arbetar över 5 000 inom gruvindustrin i en eller annan funktion.
Malmen från denna region är magnetit-kvartsit som ger pellets av hög kvalitet med en järnkoncentration på upp till 68 procent. Fyra dagbrott är aktiva på anläggningen och två av dem svarar för huvuddelen av produktionen – Central och Korpanga – som har en kombinerad livslängd på 34 år och troliga reserver på 480 miljarder ton.
Central, som grävdes ut först och förmodligen även kommer att användas längst, är det största. Detta dagbrott, som för närvarande är 5 km långt, 2 km brett och 300 m djupt, kommer så småningom att nå ett slutligt djup på 460 m.
Karelskij Okatysj ägs av Severstal, den näst största tillverkaren av järnmalmspellets i Ryssland och en av världens mest lönsamma stålproducenter. Den är även en av de modernaste ryska gruvverksamheterna och står för ca 20 procent av landets järnmalm.
Företagets strategi är att inte låta det fluktuerande järnpriset påverka verksamheten, utan i stället öka produktionen år efter år genom kontinuerlig effektivitetshöjning. Investeringar i resurssnåla teknik- och automatiseringslösningar har varit fantastiska medhjälpare för att nå detta mål.
Om exempelvis en dumper har lastats med sten kan en sensor mäta proportionerna mellan malm och avfall i lasten. Om sensorn upptäcker mindre än 10 procent malm skickas materialet till avfallshantering. Om malmhalten är i 10- till 25-procentsintervallet fraktas den till krossverket, och om halten överstiger 20 procent vidarebefordras malmen till järnvägen för direkt transport till anrikningsverket.
Av de 35 miljoner ton malm som produceras varje år krossas 10 miljoner i dagbrottet medan 20 procent kvarstår i det krossade tonnaget.
Epiroc drevs under varumärket ”Atlas Copco” fram till 1 januari 2018.
"Hittills har allt fungerat utmärkt. När en reservdel behövs eller ett visst problem uppstår kommer serviceteknikerna med en snabb lösning."
